Ta krafttag mot diskriminering

Diskriminering på arbetsmarknaden brukar definieras som löneskillnaden mellan kvinnor och män. Idag tjänar kvinnorna i Sverige i genomsnitt 4 400 kronor mindre i månaden än männen, räknat på heltidstjänst. Under sin livstid tjänar genomsnittskvinnan 3,6 miljoner kronor mindre än genomsnittsmannen, trots att fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Skillnaden i lönerna är långt ifrån den enda formen av diskriminering som kvinnorna drabbas av i arbetslivet. Ojämlikheten yttrar sig också bl.a. som otrygga anställningar, brist på utvecklingsmöjligheter och brist på inflytande över arbetsförhållandena. Kvinnorna drabbas dock i olika utsträckning beroende på deras etnicitet, religion, hudfärg, sexuell orientering och funktionshinder. 

 

För att illustrera de olika dimensionerna av diskriminering och hur de fungerar i praktiken, tar jag ett exempel från min egen arbetsgivare, ett medelstort IT konsultföretag. Kvinnorna som blev anställda i mitt konsultteam under de senaste 2 åren fick provanställningar med motiveringen att det var den vanliga anställningsformen på företaget. Samtidigt rekryterades minst lika många män. De flesta av männen fick fastanställningar, bara några få fick provanställningar. Gruppen provanställda män bestod av ungefär lika stor andel utrikesfödda som gruppen fastanställda män. Kvinnorna däremot blev provanställda oavsett etnicitet. Konsekvensen av de ojämlika anställningsvillkoren blev att skillnaderna mellan kvinnornas och männens ställning ökade ytterligare med tiden. De fastanställda männen kunde utan risk tacka nej till uppdrag som de inte fann tillräckligt utvecklande och istället vänta på rätt uppdrag. Männens möjlighet att påverka sin utveckling ledde till bättre arbetssituation, förbättrad CV och högre löneutveckling. 

 

De provanställda kvinnorna däremot kunde inte tacka nej till uppdragen utan att riskera sin anställning, vilket resulterade i att många hamnade i en dålig arbetsmiljö eller gjorde jobb som var under deras kompetens. Den otrygga anställningsformen fråntog kvinnorna inflytandet över sin arbetssituation, vilket i förlängningen leder till sämre kompetens- och löneutveckling. Två av kvinnorna fick visstidsanställning efter provanställningen, vilket strider mot Lagen om Anställningsskydd (LAS). Enligt LAS ska provanställning antingen avslutas eller övergå till tillsvidareanställning. Arbetsgivaren motiverade beslutet om visstidsanställning istället för fastanställning med osäkerheten kring uppdraget. En av de drabbade kvinnorna är etniskt svensk och den andra utrikesfödd och muslim. Den etniskt svenska kvinnan fastanställdes till slut när hennes uppdrag hos kunden blev förlängt. Den utrikesfödda kvinnan vägrades fastanställning trots att även hennes uppdrag blev förlängt och trots att hennes utbildning är högre och mer relevant för tjänsten än den etniskt svenska kvinnans. Av alla nyanställda på företaget blev den utrikesfödda kvinnan mest missgynnad, samtidigt som hon tillhör de bäst utbildade för tjänsten. I första hand blev hon diskrimierad som kvinna och i därefter pga sin etnicitet.  

 

Diskriminering via anställningsform leder till större skada för en arbetstagare än enbart lönediskrimineringen då den inte bara påverkar lönen utan även yrkesutvecklingen. Den delar de anställda hos en arbetsgivare i ett privilegierat A-lag och ett missgynnat B-lag som får finna sig i vad som helst för att inte förlora jobbet. Om vissa grupper systematiskt hamnar på den missgynnade sidan pga. kön, etnicitet, religion, hudfärg, sexuell orientering eller funktionshinder så uppstår det en uppdelning i samhället där större delen av befolkningen berövas friheten att leva ut sin fulla potential. För att skapa ett jämlikt arbetsliv krävs krafttag mot dem som diskriminerar. Arbetsgivarens skyldigheter att aktivt främja jämställdhet måste utökas, eftersom nuvarande lagstiftning bevisligen inte räcker till för att förebygga diskriminering. Arbetsgivarens underlåtenhet att ta aktiva åtgärder mot diskriminering ska kunna straffas.

 

I Sverige idag sker en positiv särbehandling av personer som uppfattas som svenska, dvs personer med en ljus hudfärg och hårfärg, svenskt namn och som talar svenska utan brytning. Detta mönster måste brytas för att alla i Sverige ska ha friheten att utvecklas utifrån sina önskemål och förutsättningar. Då Sverige präglas av mångfald är det nödvändigt att modernisera metoderna för rekrytering så att rekryteringsprocessen blir fri från diskriminering i alla led. För att uppnå jämställdhet i arbetslivet krävs också radikala förändringar av arbetsvillkoren, där fasta anställningar baserade på heltid blir regel på hela arbetsmarknaden. 

 

Anna Tomasson, Feministiskt Initiativ Lund

Publicerad i Skånska Dagbladet den 21 Februari 2014

| Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

FEMINISTVECKAN I LUND!

Image

Nedräkningen till årets kanske näst viktigaste dag (det är trots allt valår) har börjat! F! Lund har, med vår fantastiska Pernilla West i spetsen, dragit ihop en hel vecka av grymma aktiviteter i feminismens tecken.

Det hela sparkades igång i måndags med en massföreläsning på Café & Le där en hel radda personer delade med sig av sina erfarenheter av intersektionell diskriminering. Det var minst sagt trångt i lokalen. Vidare kommer veckan att bjuda på feministpyssel med t-shirttryck, toplessbad, demonstrationer och filmvisning.

Självklart kommer F! Lund att fika som vanligt på torsdag, dock en halvtimma senare än vanligt, klockan 19.

Hela härliga veckan hittar ni här: https://www.facebook.com/#!/events/262526603915115/?ref_dashboard_filter=upcoming

Så kör vi järnet på lördag!

| Märkt | Lämna en kommentar

Kommunpolitiken tar form

Vi har kommit en bit in i supervalåret och nog händer det saker i F! Lund! Förutom våra återkommande fikatorsdagar har vi, förutom att bara barbröstat på Aq-va-kul med ett finger åt alla som hävdar att feminismen spårat ur, börjat arbetet med att vässa vår kommunpolitik.

I lördags morse puttrade kaffebryggaren åter igen i föreningslokalen där F! Lund gnuggar sina geniknölar för att ta fram de absolut bästa förslagen på hur just vår kommun ska bli den bästa att leva i. Det övergripande temat för vår politik blir ett Lund tillgängligt för alla. Alla människor ska ha möjlighet att bo väl, förflytta sig och njuta av livets alla möjligheter oavsett vem du är och hur du lever ditt liv.

Vidare kommer vi att dela upp oss i fokusgrupper för att gå på djupet i frågor som rör till exempel miljö, bostäder, kultur och utbildning.

Har du grymma förslag på hur Lund kan göras till en ännu bättre stad för alla att leva i? Kom på ett torsdagsfika och prata med oss! Skicka ett mail eller kontakta oss på facebook för information.

Idag värmde dessutom solen våra bleka ansikten. Nu sparkar vi ut vintern och igång supervalåret!

| Märkt , , , | Lämna en kommentar

Allas rätt till en lika stor del av kakan

Ägnar vidare de lediga mellandagarna åt lokaltidningen. Näst sista dagen på året innan supervalåret ägnas en helsida åt det faktum att Faluns kvinnojour tvingas skära ner. Två deltidstjänster försvinner och jouren beräknas inte ens kunna hålla med platser åt behövande inom kommunen och än mindre för kvinnor i näraliggande kommuner, kommuner som också prioriterade bort möjligheten att köpa in sig i Falu kommuns kvinnojour. Behöver jag säga att det är beklagliga nyheter?

I samma tidning finns en notis om att Leksands ridklubb inte beviljas kommunalt stöd för att genomföra nödvändiga upprustningar, bland annat för att kunna fortsätta sin verksamhet för medlemmar utan egen häst. Detta är kanske särskilt intressant med tanke på hur pengar fullkomligen vräks över Leksands herrhockeylag i syfte att säkra dess överlevnad.

För ridsport är en tjejsport, i alla fall på lokalnivå. Jag vet för jag var själv en så kallad hästtjej under elva års slitsam och ibland rentav livsfarlig tid med krav på absurt ansvarstagande redan i väldigt ung ålder. En sport ständigt utskälld och bortprioriterad. Min kanske första kontakt med feminism var nog just när de vuxna (kvinnorna) på min ridklubb påtalade det faktum att det sitter gubbar och ger en krona till ridsporten och tio till ishallen (och som gammal konståkerska vet jag också att av de tio gick knappast hälften till oss flickor med vita skridskor).

Så från mögliga ridhus till nedlagda kvinnojourer. Redan i unga år får vi lära oss vad våra liv och våra intressen är värda. Feminism måste bli den stora frågan inför valet 2014. Alla har rätt att få lika stor del av kakan och alla har rätt att få veta att deras liv är lika mycket värt som alla andras. 

Marit Stigson, F! Lund

| Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mansdominans på vacker manifestation

I torsdags skedde en olycklig krock mellan ett tre timmar långt F!-fika i Lund och manifestationen mot rasism på Möllan i Malmö. Då mitt val föll på det förra blev jag desto gladare överraskad då det visade sig att en motsvarande aktion, den som kommit som reaktion på att en fredlig antirasistisk aktion i Kärrtorp för en tid sedan attackerades våldsamt av Svenska Motståndsrörelsen, skulle hållas i på Stora Torget i min hemstad Falun där jag råkar befinna mig över jullovet.

En rörande stor skara samlades i eftermiddags, tände facklor och lyssnade till fyra eldiga talare som med varierande retoriska grepp uttryckte sitt stöd för antirasismen och motstånd mot det ökade hatet som sprider sig i Sverige och resten av världen. Det kändes fantastiskt att få uppleva det i staden som var min i tjugo år.

En sak skavde. De fyra talarna var alla män. Arrangörerna, Vänsterns studentförbund och Ung Vänster, inledde manifestationen med att beklaga detta. Tydligen hade tiden varit knapp och kvinnliga talare hade inte funnits att tillgå.

Det centrala den här dagen var naturligtvis att Faluns invånare skulle sluta upp mot rasismen, trots detta är det beklagligt att det går minst fyra manliga ledarfigurer på noll kvinnliga. I mina ögon ett tydligt tecken på de hierarkier och den könsmaktsordning som förmodligen råder i dessa och många andra organisationer idag. Låt oss föra fram fler kvinnliga röster, överallt.

Marit Stigson, F! Lund

| Lämna en kommentar

Flytta skulden

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/live/senaste/article20133.ab

Ett fall som nog berört många av oss den senaste veckan, och med all rätt. En tjej som kämpat med tankar på sin våldtäkt kämpar nu med tankar om skuld och oförståelse. Det finns inte så mycket att tycka mer än att detta är hemskt och att lagen kring våldtäkt är väldigt vaga i Sverige. Den tillåter bara våldtäktsmän att dömas om personen som blev övergripen är i en utsatt situation under händelsen. Lagen ger tolkningsmöjligheter och jag vet inte hur ni känner, men personligen skulle jag inte vilja att min våldtäkt fick tolkas hur som helst av andra.

Det viktigaste här handlar om att förändra strukturellt. Det blir farligt när vi endast fokuserar på det enskilda fallet och anklagar enskilda människor och glömmer bort att detta är ett strukturellt problem, ett strukturellt förtryck mot kvinnors rätt till sin egen kropp, som människor är indoktrinerade i.

Med en ändrad lagstiftning visar vi att sexuellt våld och förtryck mot kvinnor är ett brott som inte går att förhandla bort. Detta sker genom lagstiftning och samhällsutveckling, genom utbildning och förståelse av att vi, i ”perfekta Sverige”, lever i ett patriarkat där kvinnans rättigheter fortfarande kringgås.

Hur minskar vi mängden våldtäkter strukturellt då?

* En Samtyckeslag – en klar och okrånglig, lättolkad lag som betonar frivillighet från båda parter. I vilken ett JA och ett NEJ är precis vad det är. En fråga räcker. Att säga nej och sedan inte våga kämpa emot i rädsla, betyder inte att det nej:et förvandlades till ett ja.

* En genomgående genusundervisning i skolan i tidig ålder. Pojkar ska inte lära sig att de alltid får sin prinsessa i slutet av sitt äventyr. Pojkar ska inte lära sig att deras känslor inte tes normala att uttrycka i annan form än aggressivitet. Människor ska lära sig att vi alla lever tillsammans, kollektivt och bör respektera varandra. Inte att vi lever i ett samhälle där vi måste trycka ner andra för att få plats, pressa oss fram med vassa armbågar.

Rösta Feministiskt Initiativ 2014 – rösta för en strukturell lösning, ett kollektivt samhälle där alla får vara människor i första hand.

Pernilla West, medlem i Feministiskt Initiativ Lund

Publicerat i F! Lund, feminism, makt, Samhälle | Lämna en kommentar

Den feministiska cirkeln utmanar den patriarkala pyramiden

Orange 150x120cm-1

Igår träffades Feministiskt Initiativ (F!) från Lund och Malmö för att tala kommunpolitik. Jag, Amanda Monceau, tog med mig några ord hem, tillsammans med en upprymdhet som fortfarande är kvar.

När F! som enda parti utmanar ett Sverige som falskeligen invaggats i tron om att vara ett jämställt land, får vi vara medvetna om att det är vi som måste tillföra en feministisk och anti-rasistisk dimension till den politiska diskurs som råder. Det krävs att vi utmanar samhällsstrukturerna som bygger på en hierarki där patriarken och hans multinationella företag tronar, medan könsmaktsordningen förtrycker både män och kvinnor som inte får plats i toppen av pyramiden.

I patriarkatet har vi alla fått lära oss att vi lever i ett bristsamhälle; där inte bara störst, bäst och starkast vinner, utan där makt i sig är en bristvara. Således är det den som har vassast armbågar som klättrar högst och det är bråttom! Så vad är egentligen denna eftersträvansvärda makt? Foucaults ord kom på tal: Makt är inget en besitter, det är något en utövar. Makt kan inte ägas och är inte ett privilegium som den dominerande klassen erövrat eller bevarat, utan är en effekt av helheten av dess strategiska positioner. Makt kan inte tilldelas statsmakten, utan den apparat som utgör denna är en kugge i det hjul som upprätthåller orättvisorna. Vi måste således ha möjligheten att själva kasta om förutsättningarna om vi enas! I systemet som är, det som helt bortser från människovärden, far alla illa. Egentligen är vi spegelbilder av varandra och påverkas av andras missgynnsamhet. När vi ser att någon annan far illa är det något vi kan förstå och må dåligt på grund av, inte enbart bildligt utan på djupet, rakt in i kärnan av det som är vi.

Vi måste sluta exkludera, sluta isolera och istället inspireras av varandra. Det är dags att omstrukturera systemet. Det är dags att knyta näven i kampen för ett nytt samhälle, som inte bygger på förlegade synsätt som blivit till lagar, utan på det vi lärt oss genom sekler av förtryck. Paradigmskiftet är här F!, i form av en cirkel.

Amanda Monceau, medlemsansvarig F! Lund
Bild: Amanda Monceau
Publicerat i F!, F! Lund, F! Malmö, feminism, kommunpolitik, makt, patriarkat, Samhälle | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar