Kommer ni ihåg/Känner ni till Susan Faludi? Hon som skrev boken Backlash som blev feministbibel under 1990-talet. Själv har jag inte läst den, men hittade den på Erikshjälpen i Ystad i somras. Där stod den i gott sällskap av Elin Wägners Norrtullsligan och något av Bang, minns inte vad.
I alla fall. Faludi uppmärksammar generationsproblematiken inom feminismen i senaste numret av Arena. Under titeln ”Feminismens rituella modermord” problematiserar hon det faktum att det tycks dragits en skarp linje mellan döttrar och mödrar i den feministiska kampen. Dagens poststrukturalister och dekonstruktivister och ”handväskfeminister” vill inte beblanda sig med gårdagens kvinnliga aktivister, m a o deras mödrar. Åtminstone tycker sig Faludi se detta i USA.
På det uppsluppna, färgglada, heterogena och alldeles fantastiska feministiska forumet i Malmö i helgen gick det inte att missta sig på åldershomogeniteten. Åtminstone inte på söndagens forum. Jag kände mig som mamma till alla tjugoåringar i Doc Martens, dreads och Fjällräven. På F! Malmös lista på nya medlemmar läste jag födelseår 90, 90, 90, 91, 91 osv. Och det är verkligen super att F! ökar sitt medlemsantal. Men jag vill också att det ska stå 78, 78, 75, 68, 54 och 41. Var var 30-plussarna?
Socialistiska malmögruppen Mangla är kvinnoseparatiska. Och under deras föredrag tänkte jag att den separatism som de förespråkar i sin kamp mot patriarkat och i förlängningen kapitalism, vore förödande om den skulle tillämpas i kategorin ålder. Det gör den lyckligtvis inte. Och jag tror inte heller att den antagonism som Faludi tycker sig se är lika utbredd här. Jag hoppas inte det. Men jag är övertygad om att vi måste tänka åldersheterogenitet i vår kamp mot ett förtryckande patriarkat. Leve åldersblandat! Ja, och könsblandat också. Såklart.
F! Lund 